My home / Inspiration / Guider / ”Vi slänger bara...
All den vardagliga sopsorteringen förvaras i köket. ”Vi har gjort det enkelt för oss och slänger allt i samma korg, sen sorterar vi upp det innan vi går till återvinningen”, säger Pål.

”Vi slänger bara nio kilo sopor per år”

På ett år slänger de inte mer än nio kilo sopor. Familjen Mårtensson Berezecki har visat att ”zero waste” faktiskt går att leva efter.
– Om alla gjorde som vi skulle sopbilen inte behöva åka här, säger Pål ­Mårtensson.

Av: Maria Bard Foto: Andreas Olsson

Intill flera av husen på Helgdags­gatan i Göteborg står gröna och bruna soptunnor framme, även om det just den här dagen inte är någon sophämtning att vänta. Vid hus nummer 18 har soporna däremot inte tömts på två år. Det finns aldrig något att hämta där.
– Det hade varit fantastiskt att slippa sopbilen, men har man en fastighet måste man tyvärr ha ett sopabonnemang, förklarar Pål Mårtensson.

Anledningen till att det aldrig ligger några sopor i deras tunna är att Pål, Maria och tonåringarna Alexander och Kasper lever efter vad som kallas zero waste. De återvinner allt. På ett år blir det endast nio kilo sopor över som skickas till förbränning.
– Det enda vi slänger är en del badrumssopor och dammsugarpåsar, berättar Maria.
– Man skulle egentligen kunna öppna dammsugarpåsarna och sortera innehållet även i dem, men där går nog gräsen för oss, säger Pål och skrattar.

LÄS MER: Hur funkar zero waste? Påls och Marias 7 bästa tips  hittar du här

De berättar att vänner och bekanta ofta reagerar med förvåning när de får höra att familjen inte behöver någon sophämtning. Det lilla som måste gå till förbränning åker de själva och lämnar på återvinningscentralen.
– Folk tror att vi är något slags extremister, men det är faktiskt väldigt enkelt, säger Pål.
Han visar oss in i köket och drar ut lådan under diskbänken där den dagliga sop­sorteringen förvaras.
– Folk skyller ofta på att sortering tar så mycket plats, men 20 ihopvikta mjölkpaket behöver inte mycket utrymme. Det är en veckas sopor som ligger här, säger han och visar upp ett mjölkpaket som har vikts ihop till en nätt liten fyrkant. Pål förklarar att det absolut viktigaste är att det inte ska finnas några matrester kvar i förpackningarna. Det är det som gör det äckligt och då är risken stor att man inte vill handskas med det.
– Vi diskar, eller åtminstone sköljer ur allt ordentligt innan vi sorterar. Är allt rent gör det inget om det ligger ett tag, säger Pål.

På diskbänken står en bunke med lock där familjen slänger matresterna innan de hamnar i komposten. Trots att det är drygt två dagars matavfall är bunken bara halvfull.
– Det är zero waste som gäller på tallriken med. Vi har lärt oss att äta upp mer och mer mat. När vi började slängde vi nog 25 kilo mat i månaden, nu blir det knappt tio.
Katten Fafik som precis har kommit in från en morgontur i trädgården kikar nu in i köket, storögt undrande över all uppståndelse.
– Ja, honom hittade vi faktiskt övergiven i ett soprum, han är återvunnen han med, säger Maria.
Pål berättar att han fått med sig miljötänket sen barnsben. Han växte upp på en gård ute på landsbygden, och där var det helt naturligt att återbruka saker.
– Alla produkter togs om hand på ett eller annat sätt. Jag minns att vi till och med tvättade plastpåsar och hängde upp på tork. Sen har det blivit värre med åren.

Resten av familjen är helt med på noterna. Faktum är att det för det mesta är tonåringarna som tar svängen förbi återvinningsstationen när de ändå är på väg till skolan eller ska ut och träffa vänner.
– Jag har blivit så van så det kommer automatiskt, säger Kasper.
Visst tar det lite mer tid att leva efter zero waste än att bara slänga allt i papperskorgen. Men det är ingen stor förändring som behövs. Pål uppskattar att familjen lägger cirka två timmar extra i månaden. – Vi har ingen tv så vi kan ägna oss åt soporna, säger han skämtsamt.

 

LÄS MER: Påls och Marias bästa zero waste-tips  hittar du här

 

Så här mycket av familjens avfall har återvunnits på ett år:

Pappersförpackningar: 59,6 kg
Kontorspapper: 32,6 kg
Kartong: 37,0 kg
Plast: 45,2 kg
Glas: 60,9 kg
Petplast: 14,2 kg
Konserver: 13,4 kg
Metall: 27,4 kg
Reklamblad: 50,5 kg
Tidningar: 27,2 kg
Magasin: 58,9 kg
Textil: 129,8 kg
Elektronik: 28,4 kg
Glödlampor: 1,5 kg
Batterier: 5,7 kg
Kemikalier: 11,8 kg
Mat: 154,6 kg
Ej återvunnet, skickat till förbränning: 9,65 kg

Totalt: 768,35 kg
Per person: 192,1 kg

LÄS MER: Hur funkar zero waste? Påls och Marias bästa tips  hittar du här

Så mycket slänger svenskarna

I genomsnitt slänger svensken 461 kilo per år och person, varav 193 kilo är osorterade sopor som går till förbränning eller deponi. Om man räknar med grov­sopor, så som trasiga möbler med mera, blir det 294 kilo per person och år som går till förbränning eller deponi. Totalt återvinner vi i Sverige 49,0 procent av soporna medan 50,3 procent går till förbränning. Källa: Avfall Sverige, statistiken är från 2013

Det här är zero waste:

Zero waste innebär att alla produkter ska återanvändas eller återvinnas, samt att man agerar avfallsförebyggande i största möjliga utsträckning. Zero waste är också ett internationellt nätverk som arbetar mot förbränning av sopor och deponi.

 

zero waste04
Genom att lära sig att äta upp all mat i stället för att slänga, har familjen lyckats minska sitt matavfall från 25 till 10 kilo i månaden.

zero waste06
I källaren förvarar familjen allt som kräver en tur till återvinningscentralen. Det brukar bli ungefär en gång om året.

zero waste05
Källsortering behöver inte ta mycket plats. Till exempel kan tre mjölkpaket bli så här små.

zero waste01
Maria berättar att flera av deras vänner har ­blivit inspirerade av deras sätt att leva.  ”Det är en ganska enkel förändring, man behöver inte ändra så mycket i sitt liv.”

LÄS MER: Inspirerad? Mer om eko hittar du här