My home / Inspiration / Trend / ”Mina mönster ska...
Dels samarbetar Lisa med företag och skapar för dem, dels har hon sin egen firma med eget ­lager och åter­försäljare. ”Jag tycker att det är roligt att kunna hålla i mina saker hela vägen, att vara i ­fabriken och se när tyget trycks, att ha lager och säljare och kanske kunna öppna en butik i framtiden.” Soffan är klädd i tyget ”Boudoir”. I bakgrunden tapeten ”Svärmor”.

”Mina mönster ska berätta något”

Möt designern Lisa Bengtsson, som bär sina kreationer nära hjärtat – som familjemedlemmar.

Monika Israelsson Foto: Angelica Söderberg

Lisa Bengtsson kämpar mot en hostattack. Den mörka årstiden kommer snabbt ikapp småbarnsföräldrar. Men det faller henne inte in att ge sig själv ledigt, om hon inte är riktigt­ sjuk. Hon är en hård chef, i alla fall mot sig själv.

– Jag är disciplinerad på jobbet, jag tänker­ som om jag varit anställd. Förr kunde jag sitta med jobbet till mitt i natten, men nu går jag och hämtar tvillingarna på förskolan varje dag och är här sju varje morgon i stället, ­säger hon.
Lisas studio ligger på en lugn gata i Stockholm. Förmiddagsljuset strömmar in genom de välvda fönstren, faller på tapetrullar, hatt­askar, planscher, tyger och väskor. Mönster,­ mönster, överallt. Men det blir inte rörigt. Rosorna, ansiktena och hundarna smälter mjukt samman, går sida vid sida.
Hon sitter i en gustaviansk soffa som är klädd i hennes senaste tyg, ”Boudoir”. Saftiga­ päron, tunga körsbär, plommon i dova pastell­­-
färger. Lockande, oemotståndligt. Mitt bland frukten kliver, man märker den inte först, en stor fluga. Plötsligt blir tyget något mer. Går det att lita på överdådet, eller är päronet ­ruttet på undersidan?

– Jag fascineras av stilleben och speciellt­ målningar där frukten skrumpnat, blommorna vissnat. Hur de visar på livet självt, säger Lisa och stryker med handen över tyget.
Hon skapar alla sina mönster i huvudet, går och funderar.
– När jag tänkt färdigt börjar jag leta efter bilder. Ibland fotar jag, ibland använder jag gamla fotografier eller plastblommor, skräp, någon gång ritar jag men jag vill helst ha den
där känslan av fotografiraster. Bilderna ­scannar jag in och kombinerar som collage i datorn. Sedan kommer det här med mönsterrapport…

Hon reser sig upp och går fram till väggen med tapeten ”Tillsammans” för att visa. Drottningstaxen Ulrika Eleonora, norrlänningstaxen Ove, den androgyna Candy, Sixten med hög hatt. Det är tolv olika hundar men de tycks vara många fler.
– Det beror på mönsterrapporten, att de kombinerats på ett sätt som gör att det verkar oändligt. Det är mycket pill för att få det att stämma.
Hon har inte gått någon formell textilskola utan är utbildad vid Berghs till grafisk form­givare.
– Jag har alltid tyckt att en människas ­tapeter säger mycket om vem hon eller han är. Under min utbildning blev det så att jag gjorde ett mönster vad än övningen var, jag kunde inte låta bli! Ibland tänker jag att jag borde gå en kurs och lära mig teorin kring hantverket, men samtidigt tror jag att mina mönster blir som de blir tack vare att jag är grafisk formgivare. Jag ser bilden och sedan får mönsterrapporten lösa sig.

Lisa är uppvuxen i småländska Gnosjö, känt för att genomsyras av småföretagande och handlingskraft. Därför var det inget konstigt att starta eget så fort hon hade något att sälja.
– Eftersom nästan alla, ens föräldrar och kompisars föräldrar, har företag så finns det ingen prestige eller barriär förknippat med det. Ibland är det skönt att sitta med fakturorna en dag och känna att man gjort något. Det kreativa har liksom inget avslut. Men det får inte bli för mycket siffror!
Det märks att hon är en person som bottnar­ i sig själv. Runt henne finns en liten och trygg samling människor, som verkligen betyder något. Hon låter sig ofta inspireras av dem, ­familjen, sammanhanget och historien är ­centrala teman. Mammas morfar Harald
syns på ett av hennes favoritmönster ”Sir
Harald” och mormor Majken på tallriks­kollektionen ”Oss kvinnor emellan”. På ­examenstapeten ”Familjen” lät hon var och
en fylla de tomma ­ramarna med sitt eget ­innehåll.
– Jag gräver där jag står, allt kommer ifrån där jag är just nu, säger hon.

”Tillsammans”-serien skapade hon när hon var mammaledig med sina pojkar, som nu är 2,5 år.
– När man får barn – speciellt tvillingar
– blir det mycket att man letar likheter och olikheter. Det blir ett så intressant samtalsämne plötsligt: ”åh, han har din näsa” eller ”man ser verkligen att de är olika personligheter”. Jag ville peka på att vi alla är samma skrot och korn fast med helt olika personligheter.
Alltså fick samma taxansikte tolv olika huvudbonader och blev unika karaktärer. Numera sticker de fram sina nosar vart man än vänder­ blicken, i tv-program, inredningstidningar och bloggar. Förstås även hemma hos Lisa.
– Vi har precis tapetserat den guldiga ­varianten i vardagsrummet, det blir som en ­medaljongtapet med något extra. Vi använder ­faten till frukost och alla får välja vilken hund de vill ha. Jag är väldigt förtjust i dem.

Känd för taxar

Namn: Lisa Bengtsson. Ålder: 31. Bor: Hornstull i Stockholm, men Lisa ska snart bli husägare. Familj: Sambon Niklas och ­sönerna Jack och Elliot, 2,5. Aktuell: Med nya kollektionen ”Boudoir”.